FÅGLAR VID FÅGELBORDEN, FRÅN 15 VINTRAR I
GRÄSTORPS KOMMUN, 2000/2001 – 2014/2015.
Sammanställt av projektledaren Leif Sjöberg, sjoberg.varbacka@gmail.com
Sammanfattning
En sammanfattning av 15 vintras inventering av fågelbord i Grästorps kommun. Efter att några boende i kommunen deltagit i en länsomfattande fågelbordsinventering i Skaraborg vintrarna 1990/91 – 1999/2000, så startade projektledaren en liknande inventering, fast nu bara i Grästorps kommun. Till en början i blygsam skala, men de senaste fyra vintrarna har snittet på antalet deltagande fågelbord varit nästan 30 st.
Vädret
Har en stor betydelse för hur många arter och individer som besöker fågelmatningarna. När snön ligger och det är kallt kommer alltid fler arter till matningsplatserna, än om det är barmark och plusgrader. I tabell 1 visas det genomsnittliga vädret vid Såtenäs, som ligger granne med Grästorps kommun.
Räkningarna
Totalt för alla vintrar räknades fåglar vid sammanlagt 295 st fågelbord, vilket är ett snitt på dryga 19 bord/vinter. Se tabell 2. Varje inventeringsvinter har bestått av 14 veckor (december – februari) och andelen inventerade bord har varit genomgående väldigt högt.
Fågelmaten
En mycket blandad kost har erbjudits våra bevingade vänner såsom blandfrön, solrosfrö, hampfrö, viltfågelblandningar, havre, vete, korn, avrens, havrekärvar, havrekross, havregryn, jordnötter, jordnötssmör, hasselnötter, kokosnöt, bokollon, ekollon, grisspäck, talgbollar, talgbollar med insekter, talg, ister, kokosfett, margarin, ost, bröd, muffins med russin, sockerkaka, pasta, kokta grönsaker, äpplen, russin, specialblandning till rödhake – havregryn inbakat i rapsolja, samt trafikdödat vilt och rester efter jakt.
Det har visat sig att ju större omväxling det är på matsedeln, desto fler arter besöker fågelbordet. Så pröva er gärna fram. Maten får dock inte vara möglig eller för salt. Att sätta ut en vattenskål, särskilt vid barmark och minusgrader är väldigt uppskattat, då fåglarna har svårt att hitta öppet vatten.
Fågelbordsmiljön
Alla fågelbord var placerade i trädgårdar. Omgivningen delades upp i 3 kategorier, nämligen, jordbruks-, skogs- och blandlandskap. Fågelborden fördelar sig så att 14 fanns i den första kategorin, 6 i den andra och 30 i den sistnämnda. 48 bord var placerade fristående på tomten och 4 i anslutning till fönster, samt ytterligare tre utanför tomt (placering av trafikdödat vilt). Vid alla bord fanns det gräsmattor, buskar, lövträd i dess närhet, vid 29 fanns även barrträd. Betesmark fanns intill 5 bord och parkmiljö vid 4.
Fåglar vid fågelborden
Totalt har 39 361 individer av 66 arter räknats vid och omkring fågelborden. Se tabell 3. Av dessa utnyttjade 52 arter den utlagda maten. Flest antal arter sågs varje vinter vid fågelborden utanför tätorten, i snitt 39 arter mot 33 i tätorten, detta p.g.a. av större variation av olika biotoper, bättre skydd osv.
Totala antalet arter
I tabell 4 redovisas vilka arter som förekommit.
Udda arter
Det fanns också ett antal lite mer udda arter. En del av dem kallas ibland för vårfåglar och andra brukar flytta lite söderut, här kommer en lista över dessa arter:
- Skogsduva har setts under tre vintrar 2003/04 och 2007/08 med 1 ex, vintern 2009-2010 sågs hela 12 ex, därefter har inga skogsduvor noterats.
- Turkduva sågs under alla vintrar, men bara några enstaka under första hälften av inventeringsperioden, andra hälften sågs mellan 11-22 ex, mest vintern 2006/07 med 22 ex. Under den senaste femårsperioden har antalet övervintrande turkduvor varierat mellan 3 – 19 ex. Sammanlagt har 210 ex noterats, främst i tätorten.
- Rödhake har åkt upp och ner under de 15 vintrarna, som minst 2012/13 då bara 2 ex sågs och som mest 27 ex vintern 2014/15, vilket gör ett snitt på dryga 10 individer varje vinter.
- Järnsparv under 6 vintrar och i 1 till 2 ex och i slutet av inventeringsperioderna.
- Rödvingetrast också i slutet av en period vintern 2004/05 då med 2 ex.
- Svarthättan har bara setts första inventeringsvintern, konstigt, för de föregående tio vintrarna sågs denna sångare regelbundet varje vinter. Med nu på senare vintrar har den kommit tillbaka och vintern 2014/15 kunde den se vid tre fågelbord och med samman lagt 5 individer.
- Stare har setts under 10 vintrar, oftast med få exemplar, men vintern 2009/10 iakttogs 12 ex. Därefter har det varit allt mellan 3 och 19 ex, vintern 2011/12 kom den högsta vinternoteringen.
- Hämpling sågs vid ett tillfälle i slutet av inventeringsperioden vintern 2013/14.
- Taltrast har setts bara vid ett tillfälle också då i slutet av perioden vintern 2013/14.
Andra arter som inte brukar komma fram så ofta vid fågelborden är rapphöna, kungsörn och havsörn, de två sistnämnda vid utlagt trafikdödat vilt vintern 2005/06, pilgrimsfalk också vintern 2005/06 och då i slutet av inventeringsperioden, berguv har hörts hoa vid ett par vårvintrarna intill ett av inventeringsborden. Varfågel har setts invid fågelbord vid två tillfällen, en snösiska sågs under en kort tid vid ett av fågelborden, en sparvuggla visade stort intresse av besökande fåglar vid ett matbord vintern 2010/11. En mycket oväntad gäst dök upp vintern 2014/15 vid ett av fågelborden och det var en gråspett. Mindre hackspett minskar oroväckande, vintern 2010/11 kunde den ses vid 4 fågelbord och då fördelat på 5 ex. Sedan vintern 2012/13 har ingen mindre hackspett noterats vid något fågelbord. Gärdsmyg sågs 12 av vintrarna och då bara i enstaka ex. undantag för vintern 2012/13 då 5 ex. sågs. Kungsfågel har kommit fram till några matningsplatser under 10 av vintrarna, dock bara i enstaka exemplar och senast 2012/13, sammanlagt har 22 individer noterats. Stjärtmes har varit gäst vid 8 av vintrarna och då försett sig av talgbollar. Totalt har 135 ex noterats, en svag uppgång började vintern 2010/11 då 13 ex sågs, 2011/12 33 ex, 2012/13 hela 50 ex, sedan ner till 6 ex vintern 2013/14 för att återigen öka vintern 2014/15 till 21 ex. Råka bara vintern 2005/06 och steglits har övervintrat samtliga vintrar i varierande antal, från 1 till 21 exemplar och totalsumman är 247 ex. ”Brunsiska” en ras av gråsiska har iakttagits vintern 2005/06 och då bara en. Fasan som sågs regelbundet vid matningsplatser ”förr i tiden” är på väg att försvinna från Grästorps kommun, senaste vintern 2014/15 sågs bara 3 ex vid en av 31 matningsplatser.
Nedanstående är ett citat av Lotta Berg ur Vår Fågelvärld 5,2015
Hur slipper man sjukdomar vid fågelborden?
Visst förkommer det ibland att småfåglar drabbas av smittsamma sjukdomar, som gulknopp eller salmonella. Men i de allra flesta fall ses inga sådana problem alls, så risken för enstaka sjukdomsutbrott bör inte överskugga glädjen i att mata fåglarna.
Det är alltid lämpligt att göra rent all fågelmatningsutrustning mellan säsongerna, med varmt vatten och såpa. Stå gärna utomhus när du gör detta och tänk på att tvätta dina händer ordentligt efteråt, eftersom vissa av sjukdomarna även kan smitta människor. Det är alltid bra att använda matare som är utformade på ett sådant sätt att fåglarna inte kommer i kontakt med varandras avföring. Därför kan det vara klokt att undvika klassiska fågelbord där fåglarna sitter mitt i maten. Det är bättre att använda rörformade matare där fåglarna bara sitter på en smal pinne när de plockar i sig fröna. Motsvarande design finns även för jordnötter. Vill man lägga ut ostbitar och smör kan man göra en klämma åt dessa av metallnät, och margarin stryks med fördel ut vertikalt på någon trädstam.
Äpplen bör man hellre spetsa på grenar eller på speciella hängare för ändamålet än att bara slänga ut på marken.
Det går inte att komma ifrån att det hamnar en del frön och äppelbitar på marken ändå. Vill man då minska träckmängden under sina matare kan man lägga ut granris eller halm under matningen, och sedan byta ut detta material med jämna mellanrum, så håller sig området fräscht.
Egen notering; Var noga med handhygienen, själv tvättar jag alltid händerna efter varje gång då jag fyllt på fågelmatarna med fröer etc.
Till sist
Det har med åren blivit en omfattande inventering vilket är mycket glädjande, men det finns plats för flera inventerare. Vill passa på att tacka alla, ingen nämnd eller glömd, för det fantastiska intresset ni visat och hoppas att många av er vill fortsätta många år framöver.
Att fågelbordsinventera är ett bra sätt att lära sig mer om våra vinterfåglar och kanske en inkörsport till ett vidgat fågelintresse.
Lästips
Mata fåglar (Niklas Aronsson) www.naturbokhandeln.se
Mata vinterfåglar (Lennart Bolund) www.faltbiologerna.se
Fågelbord och holkar att snickra själv (Per Bergenholz) ICA Bokförlag
Länkar
www.birdlife.se Sveriges Ornitologiska Förening
www.sofnet.org/vgof Västergötlands Ornitologiska Förening
www.grastorp.naturskyddsforeningen.se
Här nedan hittar du samtliga tabeller som omnämns i rapporten: